Ätdagar... Ett helvetes påfund...

Jag är ju sockernarkoman. Kommer jag nog alltid vara. Nu äter jag inte alls lika ofta som förr, då var de varenda kväll när jag nattat min dotter. Nu blir de en gång i månaden, typ hellre längre i mellan. Men jag blir ju å må så kolossalt dåligt! I går firade vi att dotra gått ut ettan. De blev hemmagjord pizza och sen godis. Jag svällde ju upp som en höggravid kossa och fick kramper. Mådde fördärvligt. I dag dagen efter känner jag mig nästan bakfull. Virrig i skallen och trött. Extremt trött. Sov 11 timmar. Inte hört väckarklockan. Varit ute å gått 7km efter frukosten. Ska snart ner till gymmet. 3km promenad dit som uppvärmning sen blir de vader, rygg och lite mage. I säng i tid i kväll. Jag är helt väck i skallen. Usch. Jag vet att jag blir så här dålig. Mycket pga min sjukdom i tarmarna men mycket är ju också hur min kropp reagerar på de jag trycker i mig. Inte bra. Jag ska sätta ett datum på nästa ät dag. Sen blir de till å hålla sig enligt kostplanen tills dess.
Gjort nyttig glass som vi ska prova i morgon och så storkok på torsk. Redo inför nästa vecka.

Måndag å ledig dag!!

Jobbat helg. Ledig måndag!

I dag har jag piskat benen. Baksida lår, framsida lår, vader och rumpa. Riktigt rart. Hade tänkt gå en runda i dag också men gubben han rymma ut på jakt innan jag han rymma ut på rundan. I morgon blir de gym efter jobbet och en promenad på 7km senare på kvällen. Så då får han vajert stanna hemma.



Har jätte svårt just nu med att ge fan i  å moffa i mig nu på kvällen... Håller fan på mig hela dagen, äter bra och nyttigt, sen när dotra har somnat så börjar hjärnan... Jag är inte hungrig, jag har nyss tryckt i mig 350g kvarg med färska bär.  Men jag är sugen på allt. Frukt och riskaka får jag hålla till godo med om de krisar...



Den 7:e maj hade jag min första planerade ät dag. Gud va ja åt... Godis och allt jag annars undviker, både för att det är onyttigt och för att min mage ej klarar av de. Jag hade lyckats vara fri från godis, läsk, chips, bullar kakor mm i 37 dagar. Rekord för att vara jag.  Vart faktist förvånad över hur dåligt min kropp mådde. Jag fick jätte högt blodsocker och låg som en dö sill på soffan. Kroppen visste inte alls vad den skulle göra av allt socker. Och jag behandlade min kropp som jag gjorde flera dagar i veckan förut...

Är stolt över helomvändningen jag gjort. Mår så bra. Magen är någolunda lugn och jag känner mig stark och någolunda pigg :)



I dag har jag gjort storkok på nötfärs och quinoa. Sen har jag färsk vitkålssallad till. Enkelt och jätte gott. Vart 10 matlådor. 



Nej detta duger inte. Ner å hänga tvätt och färga håret. 

Presentation.

Hej!
Kul att du tittade in.
Marie heter jag. 30 år har jag hunnit bli.
Jag är en nybörjare när de gäller kost och träning.
Men en sak har jag lärt mig. De finns inga genvägar. Jag har letat kryphål i alla år. Finns inga. Det är bara hårt arbete och en vilja av stål som gäller. Kommer de hinder i vägen måste man hitta ett sätt att ta sig över dom, eller under, eller på sidan av. Man måste hitta SIN väg.

Jag har varit en aktiv stalltjej i alla år, förutom dom senaste 10 åren då kärleken fick mig att flytta långt och hästandet fick kliva åt sidan.
Jag har en dotter på 8 år.  Både graviditeten och att jag slutade vara aktiv med hästarna gjorde att kilona beslutade sig för att stanna.
Både kroppen och psyket mådde dåligt. När jag såg mig i spegeln va de inte jag som stod där å glodde tillbaka. Och den onda spiralen drog i gång. Missnöjd medling själv så tröstade jag mig själv med att äta. Har alltid älskat godis, sockernarkoman ut i fingertopparna...

Jag började min träningsresa för ett år sedan. Då fick jag nog.
Då gick jag bara... Mil på mil på mil. Vet inte hur många mil i veckan de blev... Men jag kom ju ingenstans. Jag kom inte dit jag ville med min träning. Min målbild med mig själv, hur jag såg på mig själv.

Så för 6 månader sedan så skaffa de jag mig ett gymkort här i byn på ett nyckelgym då de passar mig som handen i handsken. Jag provar mig fram med kost och träning. Förut trodde  jag att de bara var att träna, träna som en dåre så skulle drömkroppen komma. Men den kunskap jag har idag sitter jag nästan och fnissar åt mig själv.

Träning 30%
Kost 70%

Och man måste äta efter sina mål.  Och de viktigaste av allt är att man måste äta, mycket för att orka prestera på gymmet, löprundan eller vad det nu kan vara man ska göra. Men man ska ha koll på VAD man stoppar i sig och när.
Jag har som sagt bara börjat min resa men det har redan blivit min nya livsstil med kost och träning. Planering kring maten och träningsupplägg.
Jag tycker att det är roligt. Och jag mår så otroligt bra.
Har sedan fem år tillbaka en kronisk tarmsjukdom som håller sig i skinnet om jag sköter träning och kost.
Kan inte föreställa mig ett liv utan träning.

Kommer skriva om MIN träningsresa, resan mot mina mål. Vad som funkar för mig.

Tack för mig.